Madame Butterfly@Folkoperan

娘がOperahögskolan(国立オペラ大学)の controllerの仕事を始めたので、11日のFolkoperanにおけるMadame Butterfly(蝶々夫人)の関係者向け公演を見せて頂くことができました。

 

〈蝶々夫人〉はプッチーニの作品で、1904年にミラノで初演されました。

 

Folkoperanの今回の蝶々夫人の舞台設定は驚くほど超モダン、現代風。今日の長崎のマンションのようなイメージで、部屋の壁には薄型テレビまであり、蝶々夫人をはじめ日本人の服装も洋服。

 

このようなモダンな設定でありながら、最後の場面で蝶々夫人が原作どおり〈harakiri〉をするのはどうも腑に落ちなかった。

 

現代は蝶々夫人が初演された20世紀初頭と比べてはるかにグローバルな時代。

 

蝶々夫人のような〈異文化の出会い=悲劇の発端〉というような図式は当てはまりません。

 

もちろん先日ご紹介したようなイタリアとスウェーデンの体罰についての見方の違いのような異文化の出会いはあります。

 

しかし、それは、悲劇よりも、むしろ喜劇として扱うと面白そうですね。マダムバタフライのオペレッタ版に期待しましょう。

 

Folkoperanの蝶々夫人のスウェーデンの主要紙の批評です。

 

・Dagens Nyheter "Långtifrån en smörig Butterfly" (滑らかなバタフライからはほど遠い)

・Svenska Dagbladet "Butterfly i japansk samtid" (現代日本のバラフライ)

・Sveriges Radio Kulturnytt "Butterfly låter bra men hörs dåligt" (バラフライの音は良いが、声がよく聞こえない)

・TV4 Katharina Thoma(演出・監督)とのインタビュー

・Expressen "Madame Butterfly: Folkoperan"

 

 

 

Scensättningen av Madame Butterfly på Folkoperan var så ultramodern, med t.o.m. en platt TV på väggen, ingen hade kimono osv att man fick intryck av att scenen påminner oss om dagens Nagasaki.

Så avslutar operan med Madame Butterflys brutala harakiri såsom Puttinis original föreställning i Milano 1904.

Idag är det inte 1904 utan 2011.  Svårt att föreställa mig att någon idag begår harakiri i sådan situation.


Bakom Madame Butterflys manus fanns det kanske en uppfattning att möte av olika kulturer ofta leder till tragedi.   Idag ser världen ut mycket annorlunda.  Möte av olika kulturer är inte alls så sällsynta utan mycket vanligare.  De betyder inte alltid automatiskt tragedi.

Självklart finns det fortfarande problem med möte av olika kulturer och uppfattningar såsom Giovanni Colasante, en italiensk politiker som fälld för slag mot sonen under semester i Stockholm i augusti.

De leder dock inte alltid till tragedi utan snarare kanske "komedi".

Varför inte göra en operetta av Giovanni Colasante?    Det kan bli mer populär än Madame Butterfly på Folkoperan…